RFF, Riksförbundet för Förstärkt Familje- hemsvård, en av Forum för Familjevårds (FfF) medlemsenheter, har deltagit i intervjuer i SVT om brister och behov inom familjehemsvården.

postat i: Aktuellt | 0

Forum för Familjevård (FfF) konstaterar att media fortsätter att lyfta fram både brister och behov inom familjehemsvården i Sverige idag.

Tisdagen den 28 juli 2015 deltog Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF, en av FfFs medlemmar, genom sin ordförande Suzanne Julin och vice ordförande Andreas Ramlöv i intervjuer i Sveriges Radio, Ekot (A) och Sveriges Radio Studio Ett (B).

I programmen lyftes bland annat fram att det finns behov av

  • att fler utredda och godkända familjehem för både barn och unga finns tillgängliga
  • att tillståndsplikt för organisationer/verksamheter som förmedlar familjehem till kommunerna och ger familjehemmen stöd och handledning införs
  • att kommunerna i större utsträckning tar ansvar för det myndighetsansvar för de placeringar som de har lagenligt
  • att förutsättningarna för att kunna vara ett välfungerande familjehem blir tydligare

De brister och behov som man fokuserar på är samma brister och behov, som noterades redan under tidigt 1990-tal, men ännu inte har avhjälpts. Forum för Familjevård och dess medlemmar ställer stora krav och förhoppningar på att riksdagens politiker tar stor hänsyn till barnens och de ungas behov när de ska behandla den statliga utredningen, SOU 2014:3 (Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga) som snart ska upp på riksdagens bord och att man vid denna behandling också tar hänsyn till de synpunkter, som kommer fram under remissrundad av SOU 2015:71 (Barn och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU).

Henrik Ehrenberg        Britta Schölin
ordförande                   kassör

 

Lyssna och läs

 A. Saknas kontroll över privata familjehem?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6220460

Publicerat tisdag 28 juli

Fler och fler kommuner anlitar privata företag som driver familjehem. Men den stora efterfrågan på familjehem har lockat fram oseriösa företag. Nu efterlyser branschföreträdare bättre kontroll av företagen.

Christian Franzén driver ett företag som förmedlar familjehem i Kalmar och han tycker att det ska införas tillståndsplikt för bolagen.

– Man behöver städa upp i branschen och ta bort de oseriösa. Vi vill ha ett gott rykte och göra ett bra jobb, säger Christian Franzén.

Efterfrågan på familjehem är stor. I flera kommuner i landet står barn i kö för att placeras.

Sveriges kommuner och landsting uppskattar att antalet bolag som erbjuder att förmedla familjehem har ökat. I dag tros det vara mellan 100 och 200 stycken.

Men exakt hur många vet ingen, för bolagen registreras inte och det behövs inte något tillstånd för verksamheten.

Myndigheten IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som granskar socialtjänsterna granskar i dag inte familjehemsföretagen som de gör med exempelvis privata HVB-hem och liknande verksamheter.

Och det är en lukrativ bransch. Kostnaden för att anlita familjehemsbolag är ibland flera gånger så stor för en kommun som att anlita egna familjehem.

Flera familjehemsföretag kan ta ut miljonvinster och enligt branschföreträdare behövs det städas upp.

Branschorganisationen Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård menar att det är hög tid att införa ett tillståndskrav.

– Det finns avarter eftersom det inte finns någon tillståndsplikt i dag. Företag som ser det här som ett sätt att tjäna pengar. Barn och unga riskerar att inte få den vård de behöver, säger Andreas Ramlöv som är vice ordförande i organisationen.

Kraven om tillstånd kommer från fler håll. Håkan Ceder, särskild utredare i utredningen om tvångsvård för barn och unga, uppmanade regeringen redan förra året att öka kontrollen av familjehemsföretagen. Bland annat genom att införa tillståndskrav i den växande branschen, men än har inget hänt.

Ordförande för socialutskottet i riksdagen, Emma Henriksson (KD), menar att det kan behövas förändringar för att stärka familjehemsplacerade barn men att huvudansvaret för familjehemsplacerade barn ligger under kommunerna oavsett om det är deras egna familjehem eller om det är underleverantörer.

– Jag är inte främmande för att det kan behövas förändringar, men allt fokus måste vara på barnen och det är alltid kommunernas ansvar att se till att familjehemmen är bra, säger Emma Henriksson.

Rebecka Montelius rebecka.montelius@sverigesradio.se

Johanna O Jönsson, P4 Kalmar johanna.jonsson@sverigesradio.se

 

B. Bör man bygga statliga barnhem?

Bör man bygga statliga barnhem? – Studio Ett | Sveriges Radio

Publicerat 28 juli 2015

På många håll i landet står utsatta barn i kö för att få flytta till ett tryggare hem, det råder en skriande brist på familjer som tar emot socialt utsatta barn i sina hem, så kallade familjehem. Ansvaret att hitta familjehemmen och att kontrollera att barnen som placeras där har det bra ligger på kommunerna men kommunerna säger att de inte hinner med. Nu föreslår Expressens Johannes Forssberg i en ledare en annan lösning, nämligen statliga barnhem. Hör honom, Suzanne Julin, ordförande i Riksförbundet för förstärkt familjevård och Emma Henriksson, (KD) ordförande i riksdagens Socialutskott.

 

C. Expressens ledare: Staten borde bygga barnhem

C. Expressen Ledare: Staten borde bygga barnhem | Ledare …

Publicerad 28 jul 2015

Tanken med familjehemmen är att barnen som placeras där ska kunna leva vanliga barnliv.

Barnen och ungdomarna som placeras kommer ofta från familjer där exempelvis missbruk, psykisk sjukdom och våld genomsyrar tillvaron. Därutöver finns ett stort och växande antal ensamkommande flyktingbarn.

Genom familjehemsplaceringarna ska barnen kunna få en sådan normal och trygg uppväxt som de inte kunnat få i sina ursprungliga hem. Bo med en vanlig familj, i vanliga bostadsområden, med kompisar i grannskapet och skola i närheten.

De senaste 20 åren har antalet barn som måste placeras utanför sina ursprungliga hem mer än fördubblats. Och det utan att fler familjehem har kommit till i någon nämnvärd utsträckning. Därför råder nu en akut brist på hem i hela landet. Det finns inte tillnärmelsevis så många familjehem som behövs. Det har det inte gjort på åratal.

Men med det rekordstora antal ensamkommande som nu måste placeras har situationen blivit alarmerande.

Socialtjänsten har en omfattande skyldighet att se till att familjehemmen är lämpliga innan kommunen placerar barn där. Det säger sig självt att kontrollen riskerar att bli slapphänt när kommunerna har så förtvivlat svårt att hitta de platser de är skyldiga att tillhandahålla.

Många kommuner vänder sig i sin desperation till privata företag som förmedlar familjehemmen åt dem. De tjänar stora summor på varje hem de lyckas hitta och har ett högst begränsat intresse av att göra noggranna kontroller. Och kommunerna har starka incitament att förlita sig på företagens bedömningar, trots att de egentligen inte får göra det.

Idealiskt sett borde det i stället finnas ett överskott av potentiella familjehem, så att kommunen kunde välja och vraka bland de bästa. Kommunerna tar på sig ett enormt ansvar när de placerar barn i sårbarheten i enskilda hem. Kontrollerna borde vara rigorösa. Men det kan de inte vara med rådande platsbrist.

På kort sikt måste politikerna göra allt för att fler, goda familjehem ska komma till. För att det ska kunna ske krävs stora satsningar på landets krisande socialtjänster.

Det är avgörande att familjer som öppnar sina hem får ett omfattande stöd från socialtjänsten, vilket på många håll inte hinns med. Dessutom finns skäl att höja ersättningarna till familjehemmen. Det är givetvis inte önskvärt att människor öppnar familjehem för pengarnas skull.

Men i det akuta läge som råder behövs höjda ersättningar, om de kan skapa fler lämpliga familjehem.

På längre sikt måste barnavården förlita sig mindre på familjehemmen. Det är inte realistiskt att tro att klyftan mellan behov och efterfrågan kommer att kunna slutas. Vi kommer behöva boenden, förutom de HVB-hem som är avsedda för unga som själva har svåra problem. Det utbredda skojeriet i HVB-branschen har visat att marknaden inte är lämplig att sköta social barn- och ungdomsvård. Staten skulle behöva bygga ett stort antal egna boenden.

Av Ledarredaktionen ledare@expressen.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.