Nordisk konferens för barn i fosterhem, Stockholm 23-24 mars 2015, Arrangör Nordens Välfärdscenter

postat i: Aktuellt | 0

 

Under två dagar i mars hade vi, Malena Andersson och Caroline P Johansson, möjligheten att delta på en konferens med våra nordiska grannländer, där fokus låg på de placerade barnens hälsa och skolgång. Det var flera intressanta föreläsare under dagarna och vi mötte inspirerande personer under mingel och lunch. Vi hörde sådant vi redan visste men vi fick även höra sådant som var nytt för oss.

 

Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, föreläste om sin forskning gällande placerade barn, – våra barn! Vi tog med oss att vi föräldrar måste arbeta mer på att barnen ska klara sig bättre i

skolan. Misslyckande i grundskolan hänger med hela livet. En lyckad grundskolgång ger bättre förutsättningar i vuxenlivet. Det är en stark skyddsfaktor som vi ska vara medvetna om. Detta gäller alla barn, biologiska som placerade.

 

Vi tog med oss att en hälsoundersökning utav placerade barn är viktig och att den görs på rätt sätt som Stefan Kling, skolöverläkare i Malmö, hade stor erfarenhet i. Ett hälsokort för varje barn, där information kring den somatiska hälsan samlas så inget faller mellan stolarna när det ofta är många aktörer inblandade under de  placerade barnens uppväxt.

Marisgerfjord kommun i Danmark har startat ett projekt med sjuksköterskor som undersöker placerade barn i samarbete med socialtjänsten och det har varit ett lyckat projekt.

 

Stine Lehmann, psykolog och doktorand från universitetet i Bergen, Norge, delgav resultat från sin forskning kring psykiska störningar hos familjehemsplacerade barn. Det var tyvärr ett mörkt resultat. Ett av två placerade barn uppfyller kraven för en eller flera psykiska störningar. ”For hver nye plassering barnet har, øker risiko for at barnet også har en Reaktiv tilknytningsforstyrrelse med 50%.”

 

Under den andra dagen fick vi höra om skolinsatser som underlättar för våra placerade barn. Hilma Forsman, doktorand, Stockholms universitet delgav olika modeller som bl.a The Letterboxclub, barnet får hem ett paket på posten varje månad som innehåller en faktabok, en skönlitterärbok, ett matte spel och lite pyssel. Paired Reading

 

Paired Reading syftar till att förbättra familjehemsplacerade barns läsutveckling och läsförmåga. Det innebär att familjehemsföräldrar får undervisning i hur de kan läsa tillsammans med familjehemsplacerade barn för att ge barnen stöd i deras läsutveckling. Modellen innebär att familjehemsföräldrarna läser tillsammans med barnen i 20 minuter, tre gånger i veckan under en period av tre månader. Under programmets gång har en specialpedagog kontakt med familjehemsföräldrarna varje vecka. Barnen genomgår tester innan och efter programmet.

 

Rikard Tordön, nationell samordnare för Skolsam presenterade Skolfam som är en samarbetsmodell mellan socialtjänsten och skolförvaltningen i de kommuner som arbetar enligt modellen. Kring varje barn samarbetar ett tvärprofessionellt team bestående av barnets socialsekreterare, familjehemmets socialsekreterare, en special-pedagog och en psykolog. Skolfamteamet har regelbunden kontakt med skolpersonalen och familjehemmet vid till exempel uppföljningsmöten på skolan, genom telefonsamtal och mejlkontakt samt erbjuder möjlighet till konsultation och handledning. Skolfam inleder med en psykologisk och en pedagogisk kartläggning av barnets styrkor och svagheter, som sedan leder fram till en Skolfamplan. Skolfam följer sedan barnet så länge det går i grundskolan om det fortfarande bor i familjehem. ”Ett sätt att förbättra barnens livschanser är att ge dem stöd med skolan” / Hilma Forsman.

 

En filmpremiär var vi också med på under konferensen. Det var en film som Voksne for Barn från Norge tillsammans med andra organisationer i Norden producerat. En samling med ungdomar med erfarenheter från familjehemsvården i Norden som delade med sig av sina tankar.

 

Sami Isoniemi, Survivors, från Finland, som även medverkande i ovan nämnda film berättade bl.a. om eftervården i Finland. När det placerade barnet har fyllt 18 år och flyttar från familjehemmet har det ett bankkonto med ”självständighetspengar” på från socialtjänsten. Pengar att ändvända för att starta upp det nya livet på egna ben. Det är något vi anser att Sverige verkligen borde ta efter.

 

Malena Andersson, FfF, Forum för Familjevård

Caroline P Johansson, FaCO, Familjevårdens CentralOrganisation